Igår kom antagningsbeskedet. Jag är antagen till mitt första handsval Ekoentreprenör för hållbar utveckling. Jag har tackat ja, men har ändå beslutsångest. Kommer jag att få ihop det trots annat jobb och andra åtaganden? 

En av mina mini-vanor är att skriva 50 ord om dagen. Skulle jag räkna de ord som jag skrivit på sociala medier så har jag redan passerat det. Fast de där 50 orden gäller den här bloggen.
Mini-vanor är så små vanor att de är larviga. Fast det finns en hel psykologi bakom mini-vanorna som förklarar styrkan i dem. En dag när jag sitter vid en dator ska jag länka till bloggen där jag läste om detta första gången. Det är något jag tror på. Det kommer förändra livet över tid. Fast det kommer ta tid.
Vilket är helt okej.

Årets första dag.
Det är nu som allt nytt ska börja. Så många planer och förhoppningar.
I år har jag ett ord som ska följa mig i de val jag kommer att ställas inför.

Jag söker harmoni i alla aspekter. Hälsan, hemmet, familjen och företaget.
Yoga och meditation. Tacksamhetsdagbok. Bra mat. Hantverk. Pyssel.
Städa, röja, sortera och slänga.
Mysiga middagar med sambo och barnen. Spel. Högläsning. Umgänge.

Allt utom företaget har jag rätt bra koll på. Jag vet inte riktigt vad jag vill där. Nej, det är inte sant. Jag vill jobba mer via nätet. Fast med exakt vad vet jag inte.
Extremt frustrerande. Jag brukar veta vad jag vill.
Men inte nu.

Jag säger inte att jag är utbränd. Inte ens utmattad. Mest bara trött.

Trött.
Illamående.
Ont i magen.
Tårar som nästan faller.
Förvirrad.
Glömmer saker.

Jag snurrar runt där, i dom känslorna fortfarande. Jag ser den där väggen. Den är precis vid näsan. Gnuggar nästan upp ett sår på nästippen.

Jag inser vad som är på väg att hända. Måste vända om. Måste säga stopp.
Säger stopp. Avslutar med en del kunder. Fast de har svårt att släppa taget. Varje gång så kommer illamåendet och förvirringen.

För att kunna gå vidare måste jag kapa banden.
Säga stopp fler gånger.

Just nu försöker jag hitta mina strategier. Mitt sätt att leva. Borta från väggen.
Svårt.

Psalm 791

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Det finns alltför många som vill tala om
Att du bör vara si och så
Gud Fader själv, han accepterar dej ändå
Och det kan du lita på

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Du passar in i själva skapelsen
Det finns en uppgift just för dej
Men du är fri att göra vad du vill med den
Säga ja eller nej

Du vet väl om att du är värdefull
Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

På dopet jag var på idag sjöng vi denna psalm. Jag fick kämpa för att inte bryta ihop. Just nu känner jag mig allt annat än värdefull och viktig.
För första gången i mitt liv vill jag hitta tröst i Bibeln… Fast jag vet inte vad jag ska läsa. Om du har tips så blir jag glad.