Jag har stickat en spetssjal i entrådigt ullgarn från Ullcentrum. Garnet fyndade jag på second hand för ett tag sedan. Mönstret finns på Ravelry och är gratis.
Sjalen är lätt och luftig men kanske inte så stor som jag skulle önska. Den kommer bli bra att ha över axlarna en sval sommarkväll. Jag är nöjd med resultatet.
Spetsstickning är rolig stickning. Det händer något på varje varv och man behöver vara uppmärksam så att man inte missar ett omslag. Annan stickning är det lättare att rädda upp eventuella fel medan det kan vara betydligt krångligare i spetsstickning.
Vilket livsöde! Och att Ester Blenda Nordström inte har en större plats i historien är bara för sorgligt!
Biografin som Fatima Bremmer har skrivit är riktigt bra. Ester Blenda är tjejen som aldrig passade in i sin tids normer och konventioner, varken som barn eller vuxen. Hon föddes 31 mars 1891. Som barn trivdes hon bäst ute i naturen, lekte vilda lekar och cyklade. Som vuxen körde hon motorcykel och bil, var en flitig krogbesökare och rökte. Hon blev tidigt journalist och gjorde sig ett namn genom att wallraffa som piga. Sedan blev hon lärarinna för samiska barn, reste till världens alla hörn och skrev flertalet böcker. Det var ständigt nya äventyr. Hon var vän med bland annat Elin Wägner men även många andra tongivande personer under denna tid.
Under sin relativt korta livstid var det flera män som ville gifta sig med Ester Blenda, men hon sa alltid nej. Hon gifte sig dock med en man, men det var endast i syfte att kunna åka iväg till Sibirien. Även om det inte verkar gå att finna några handfasta bevis så tyder allt på att Ester Blenda var homosexuell.
Hennes livsstil tog ut sin rätt. Ester Blenda led av alkohol- och drogproblem som sedan slutade i en stroke. Ester Blenda dog 15 oktober 1948, endast 57 år gammal.
Det här är den första boken jag har läst ut i min lilla hyllvärmar-läsning jag tänkte ägna mig åt i år. Här är mitt lotthjul jag använder mig av för att välja vad jag ska läsa. Jag ska läsa ett par andra böcker nu innan jag snurrar på det igen.
Ett nytt år. Ett oskrivet blad. Jag funderar på vad jag vill att året ska innehålla. Grunden finns redan i mina livsvisioner som du kan läsa om här. Jag ser inget behov av att omvärdera dem för stunden. Det här är vad jag vill fylla dessa visioner med. Jag la till en punkt, boende. Det skulle kunna placerats under både ekonomi, hälsa och personlig utveckling men fick en egen rubrik. Nu handlar det om planering och utförande.
Hälsa Jag vill lägga mer tid på att laga mat, även till vardags. Att använda vårt hemmagym ska prioriteras. Promenader på lunchen. Efter att precis innan nyår fått reda på att mina järnvärden är riktigt usla så det är högprioriterat att få upp det. Kreativitet är hälsa för mig så mer tid till hantverk och pyssel. Testa nya tekniker. Kanske investera i ett ordentligt set med rundstickor och strumpstickor. Njuta mer av närområdet. Gå i skogen. Cykla mer.
Personlig utveckling Läsa mer för utveckling både privat och för företagandet. Här placerar jag även att skriva tacksamhetsdagbok och vanlig dagbok. Utvärdera mer och oftare.
Relationer Fler middagar med mina utflyttade barn. Träffa andra med liknande intressen. Fika mer. Lära känna nya människor. Kanske även lägga tid på att vara aktiv i väldigt nischade FB-grupper.
Ideellt Just nu har jag bara ett fåtal ideella uppdrag som jag är engagerad i och de ska få den uppmärksamhet de förtjänar. Eventuellt finns det ett uppdrag till att ge energi, men det finns andra att ta hänsyn till så det beror på.
Företaget Jag har ett årshjul som jag arbetar efter vilket gör att jag har bra koll på vad som ska göras och när. Just nu är det rimlig arbetsbelastning och jag har inte så stor lust att göra några större förändringar. Det finns lite saker jag behöver ägna mig åt på grund av lagkrav som kommer ta en hel del tid i anspråk. Behöver också en del kompetensutveckling så det ska investeras i kurser. Förra året startade jag aktiebolag men har än så länge kvar min enskilda firma. Under året tänker jag att jag ska bestämma mig för om jag ska ha någon annan verksamhet i den. Kanske testa lite olika idéer.
Ekonomi Jag har en bra grund som jag ska bygga vidare på under 2024. Buffert är viktigt när man bor i hus så den ska utökas. Jag sparar i fonder och har endel aktier. Under 2024 ska jag mest fokusera på fondsparande eftersom jag inte riktigt räknar med att hinna hålla koll på aktier och undersöka vad som är värt att investera i. Jobba mer på att bygga upp mina sinking funds. Matplanering hänger ihop med min önskan att laga mer mat, men även att utnyttja det vi har hemma i förråden.
Boende Mitt hem är min fristad och min plats för återhämtning. Trivs väldigt bra hemma. Efter att ha lagt mycket pengar på utsidan av huset under 2023 så ska det läggas mer på insidan under 2024. Ett trivsamt hem är målet. Dock behöver vi spara ihop en del pengar innan vidare renoveringar kan genomföras. Trädgården och odlingar ska få ta mer plats.
Grace kommer till London tillsammans med sin vän Viv för att arbeta. Eftersom Grace inte har något rekommendationsbrev hjälper hennes mammas barndomsvän Mrs. Weatherford med att få en plats i bokhandel. Butikens ägare Mr Evans är en butter man och ger inte ett så sympatiskt intryck till att börja med. Tillslut så tar sig Grace in bakom butiksägarens buttra fasad och arbetet blir något att se fram emot. Hon blir en läsare och börjar älska böcker.
Så kommer kriget. Grace dubbelarbetar, i butiken och som ordningsman i civilförsvaret. Litteraturen blir en tröst och verklighetsflykt för Grace, butikens kunder och de Grace träffar i skyddsrummen som hon läser högt för.
Det är en fin bok. Det är sällan jag gråter när jag läser en bok, men omsorgen som finns mellan människor i den vansinniga tid som bombningarna av London var drabbar mig av någon anledning. Det skildras fint. Är det här storslagen litteratur? Nej, men det var inte en förväntan jag hade heller. Det är feelgood och därmed lättläst. Jag misstänker också att det inte är helt historiskt korrekt heller. Men det spelar ingen roll. Jag känner mycket för bokens olika karaktärer och förstår deras förluster. Den här boken blir min verklighetsflykt.
Det här är en kaka jag vanligtvis gör till jul, men i år blev det inte så. Den har en lite vuxnare smak och är generellt inte så populär bland barn. Rätt pysslig att göra med alla sina turer in och ut ur ugnen, men är väl värd arbetet enligt min åsikt.
Räcker till minst 10 personer.
2 1/2 dl smulade pepparkakor 75 g smält smör
Fyllning 1: 400 g Philadelphiaost 1 trekant ädelost á 140 g 3 ägg
Smula kakorna fint, gärna i mortel. Blanda med smält smör. Bred ut massan i ett tunt jämnt lager i en form med löstagbar kant. Ställ formen mitt i ugnen. Använd bakplåtspapper mellan ugnsgaller och form för att undvika att fett från formen droppar ner på ugnsbotten och osar. Grädda botten i 7-8 minuter. Ta ut och ställ åt sidan för att svalna.
Sänk ugnsvärmen till 175 grader.
Mosa ost till en slät smet och blanda med ägg, eller lägg allt i matberedare och kör någon minut. Fördela smeten på pepparkaksbotten och sätt in mitt i ugnen. Grädda i 30-35 minuter till smeten börjar höja sig runt kanterna.
Ta ut kakan och låt den kallna.
Rör ihop creme fraiche och florsocker och bred ut på den kalla kakan. Sätt in i ugnen (fortfarande 175 grader) och grädda i 6-7 minuter.
Låt kallna helt och stå minst ett par timmar i kylskåp innan den lossas ur formen.
Jag är väldigt priviligerad att ha tillgång till ett hus i Kläppen i Sälenfjällen. Härom helgen var jag där tillsammans med en vän. Från mig tar det cirka 4,5 timme att köra om man inte stannar på vägen. Fast vi stannade i Rättvik för middag. När jag åker upp med familjen har det blivit lite av en tradition att stanna på Diner45 för mat. Så såklart blev det ett stopp där även denna gång.
När vi kom fram på kvällskvisten fixade vi iordning bubbelpoolen så den skulle gå att använda kvällen efter och så poppade vi en flaska bubbel och bara njöt av att vara framme. Vi bestämde också vad vi skulle äta till middag så vi visste vad vi skulle handla dagen därpå.
Efter en natts sömn så åt vi frukost, skrev inköpslista och åkte till Sälen för lite inköp.
En annan tradition vi har är ett besök på Sälen Choklad. Rekommenderar verkligen ett besök där! Vi handlade lite mat och tog ett varv på Systembolaget för lite dryck.
Efter att vi tömt bilen och fyllt både vinkylen och kylskåpet tog vi en promenad mot toppstugan. Vädret var helt okej så utsikten där uppe var fin.
Till middag blev det en kycklingrätt efter ett recept i Jamie Olivers ”5 ingredienser”; en helt fantastisk bok att ha i en fjällstuga. Om man vill ha något annat att äta än korv och makaroner efter en dag i slalombacken så är det i den boken man hittar något. De allra flesta recepten är lättlagade.
Sen blev det en lång stund i bubbelpoolen med ett glas vin.
Dagen därpå hade vi planer på att besöka ett naturreservat en bit bort, men eftersom det regnade av och till hela dagen valde vi att stanna i huset. Vi stickade och tittade på film, bland annat Brené Browns ”The call to courage” som finns på Netflix.
Till middag blev det en fiskrätt från samma kokbok som tidigare. Som efterrätt åt vi praliner som köpts på Sälen choklad.
Sen var det dags att åka hem. Vi städade upp efter oss, såg till att bubbelpoolen stod på rätt program och packade ihop. Solen strålade och vi hade fint väder hela vägen hem.
Del två i boken handlar om inspiration och kreativitet.
Frågan är hur inspiration känns i kroppen. Som att man håller på att bli kär, alltså yr och illamående eller som att man fått höra oroande nyheter eller att man tittar ner över kanten på ett stup och ser något vackert och fascinerande men farligt. Reaktionen är fysiologisk och även intensivt känslomässig. Det känns i hela kroppen och i sinnet när man får en idé.
Gilbert har en särskild syn på kreativiteten. Att den är magisk, övernaturlig, mystisk, oförklarlig, surrealistisk, gudomlig och överjordisk. Det är en ovetenskaplig syn, inte modern eller rationell.
Hon förklarar det som att jorden är bebodd av idéer. En kroppslös, energisk livsform. Dessa idéer lever skilda från oss men kan interagera med oss. De har ingen materiell kropp, men har ett medvetande och en vilja. Idéer drivs av en enda impuls; att manifesteras. För att det ska ske behöver den samarbeta med en mänsklig kompanjon. Idén kommer att försöka väcka din uppmärksamhet och du behöver vara mottaglig för inspirationssignalerna som den skickar. De här signalerna kan vara både fysiska och känslomässiga, det kan vara sammanträffanden och tecken; allt för att behålla ditt intresse. Till slut kommer idén fråga dig om du vill jobba ihop med dig. Säger du nej händer inget alls, du slipper skapa något. Men säger du ja ingår du ett avtal med idén och måste försöka genomföra den. Villkoren i avtalet bestämmer du själv. Observera att kreativt lidande inte är ett krav i avtalet.
Det är viktigt att arbeta med idén löpande. Den får inte försummas för länge för då försvinner den. Idén kommer att tröttna på att vänta och drar vidare.
Ytterligare en sida av kreativiteten är att inspirationen kan komma till dig utan förvarning, och den kan också lämna dig utan förvarning.
Lita på att idéer är ute och letar efter människor att samarbeta med varenda dag. Allt du behöver göra är att ha ögonen öppna, vara nyfiken och att vara mottaglig.
När idén kommit till dig och du bestämt dig för att arbeta med den så är det dags för oglamoröst och disciplinerat arbete. Det går inte att förlita sig på att inspirationen ska finnas där hela tiden. Den kommer och går, så det går inte att sitta och vänta på den oberäkneliga inspirationen. Arbetet måste fortgå, med eller utan inspiration. Men ibland så dyker någon sorts yttre kraft upp och driver arbetet framåt och när du är klar så undrar du var allt det kom ifrån. Det kan även kallas att vara i zonen eller flow, om man inte tror på gudomliga mysterier.
Den här delen i boken är något flummig. Fast samtligt så känns det ändå rimligt på något märkligt sätt. Det är ju så det känns när en idé kommer till mig och hur inspirationen är flytande. Så även om jag skulle vilja avfärda de här tankegångarna som dumheter så kan jag inte göra det.
I veckan har jag haft bilen på verkstaden för reparation och service. Slutnotan blev 9202 kr!!! En trist summa att lägga på bilen men ett måste för att hålla den i bra skick. Bilen är ju ett mer eller mindre måste när man bor som vi gör.
Trots att det var en hög summa så var jag inte orolig. Det beror på att jag lägger undan pengar varje månad som ska täcka kostnader för bilen. Jag har fler saker jag lägger undan till varje månad, exempelvis kläder och semester.
På engelska kallas detta sinking funds. Det översätts till amorteringsfond på svenska, men jag tycker det låter dumt… Bankkontot jag använder att sätta undan pengarna på har jag döpt till Livskostnader. Det här är en av de steg jag har tagit för att se till att ha pengar när jag behöver dem och inte överraskas av stora utgifter. Att ha kontroll över sin ekonomi ger åtminstone mig stor trygghet och god nattsömn.
För att vara kreativ behövs mod. Du behöver mod för att ”plocka fram de skatter som finns inom dig” (s 17), att försöka hitta och plocka fram de där skatterna är att leva kreativt. Att våga söka efter dessa skatter är att leva kreativt.
Din drivkraft behöver vara nyfikenhet istället för rädsla. Rädsla dödar effektivt kreativiteten och dina drömmar. Fast samtidigt så är hela den här processen rätt skrämmande. Att leva kreativt är de modigas väg. När rädslan styr så blir resultatet alltid det förväntade och det tråkiga. För rädslan kommer alltid vara en följeslagare. En följeslagare som man måste lära sig att leva med, men som inte får vara den som styr resan.
Jag är övertygad om att Elizabeth Gilbert har rätt i detta. Modet behövs, även om ditt syfte till att vara kreativ inte handlar om att bli känd på något vis. Bara att få göra något som gör dig lätt, lycklig och livsbejakande för din egen skull är allt som behövs i ditt kreativa liv. Ibland behöver man bryta normer och det är inte alltid människor runt omkring en förstår varför man gör det man gör – och det är här modet kommer in. Modet att fortsätta för att det gör dig glad och för dig att må bra.
Nu är det dags att läsa nästa del – Förtrollning. Det ska bli intressant.
