Jag ger upp nu. 
Jag når inte fram. 
Det gör ont i själen, men för mitt egna mentala mående skull så måste jag släppa taget.

Att förlora någon i konspirationsteoriernas träsk är riktigt jävla jobbigt. Ett steg värre blir det när det är en nära anhörig. För du kan aldrig vinna mot konspirationsteorierna. Det spelar ingen roll hur mycket källkritik du presenterar eller hur mycket fakta du än gräver fram så vinner alltid konspirationsteorierna. Inga argument biter eftersom jag är lurad. Eller köpt. Eller har bara inte ”vaknat” ännu. 

När det handlar om en nära anhörig så kämpar du. Försöker hitta vägarna för att nå fram. Läser på om dessa märkliga påståenden om allt från att pandemin är påhittad till att mediciner är gift. Eller att kosttillskott är lösningen på alla hälsoproblem. Att mjöl och socker är något riktigt farligt. För att inte tala om GMO. 
Lyckligtvis har jag sluppit att få höra om de värsta varianterna av konspirationsteorierna innehållande incestuösa barnamord eller att världen styrs av ödlor från min anhörig, men vad vet jag. Hen kanske tror på det också, bara att det inte har kommit fram än. Eller globalisterna som styr världen och bara vill kontrollera världens befolkning. Genom ett chip som injiceras med vaccin. 
Du läser på hur man ska nå fram. Olika tekniker. Försöker förstå hur och varför man fastnar i träsket. 

Det är så lätt att skratta åt dessa galenskaper. 
Men skrattet fastnar i halsen när du förstår att din anhöriga tror på sånt här. 

Det är lätt att skratta åt det när det inte finns i din omedelbara närhet. Det är ju bara de där dårarna som tror på sånt. 
Men när du förstår att din anhöriga har klivit ner i kaninhålet så är det inte roligt längre. 

Jag har inte hittat en väg fram. Jag har försökt. Det som är så självklart för mig, är i den anhöriges ögon bara hittepå. Något som etablissemanget har lurat i mig.
Frustrationen är total.

Jag orkar inte längre. 
Jag kan inte hålla fast längre. 
Konspirationsteorierna är viktigare än relationen med mig. 
Då får det vara så.

Men det betyder inte att jag inte sörjer.